Ännu en dag…

…är nästan till ända. Dock inte riktigt dags att slappna av men jag har i alla fall landat hemma. Eftermiddagen innehöll en trevlig middag ute med min far. Det är inte så ofta mina föräldrar är i stan men i det här fallet var det jobbet som ledde hit pappa. Han är patolog (!) och jobbar lite nu och då med att inspektera andra sjukhus patolog-avdelningar. I det här fallet förstås patolog-avdelningen här i Västerås. Jag ser upp till min pappa. Han är beundransvärd på många sätt. Ärlig, rättfram och ibland hård men också öm, kärleksfull och mjuk. Han är fin, helt enkelt. Dessutom tycker E om sin morfar.

Vissa dagar innehåller bara sådana här fina guldkorn som ger kraft och glädje.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *